Jag tänkte att jag skulle dela med mig av ett fint ögonblick som inträffade idag. Det är inget märkvärdigt, men betydde ändå väldigt mycket för mig, ja ni som har skilda föräldrar kanske kan känna igen er.
Jag hade precis börjat bli röd om kinderna på crosstrainern, och himlen var regntung där utanför gymmet och jag tittade ut och såg gröna nyutslagna löv mot grå himmel och regndroppar. Där inne var det jag, några gymmande killar och en tjej som verkligen kämpade på med sin personliga tränare. Jag bläddrade i min nyinköpta tidning (det här med att träna håller på att bli en väldigt dyr historia för mig, eftersom jag som "belöning" ofta köper en tidning jag kan läsa under tiden..) samtidigt som jag ökade motståndet och kände mina ben verkligen kämpa.
Och så började den här låten spelas på radion. Det tog bara några sekunder så var jag tillbaka hemma i Bjärred. Jag kände doften av rostat bröd mot smält smör, mjuk ost och söt marmelad. Jag kände doften av pappas kaffe och hur snygg jag tyckte han var när han kom ut ur duschen med en handduk runt höfterna och kysste min lika vackra mamma i köket. Jag kände gluggen mellan mina framtänder och smilgroparna som dök upp på mina kinder när min lillebror retades med mig. Jag kände solen mot asfalten genom det öppnade fönstret, syréenens doft i trädgården och förväntningarna i luften. Och jag mindes hur vi dansade allihopa till den där låten. Mamma, pappa, jag och min lillebror i vardagsrummet. Jag mindes hur dagarna var fulla av sommarlov, lördagsgodislängtan och utflykter. Jag mindes packade utflyktskorgar, drömmar och stugor på Gotland.
Jag älskar hur musikminnet precis som doftminnet bara på en tusendels sekund kan föra dig bakåt i tiden och hur du om du sluter ögonen, för just den tusendels sekunden faktiskt kan vara där.
LOVE,
LINE
